Köttets Väg

I begynnelsen åts hamburgare i Brooklyn. Det var den första amerikanska hamburgaren som åts. Corner Burger hette syltan och sköttes på ett amerikanskt vis av en amerikansk lirare. Brooklynaccent som dricker lokalbryggt öl och rödvitrutig duk tillsammans med röd soffrygg och fotbollsmatch på teve som kommenteras mellan serveringar. Det hade rätt känsla, allt hängde ihop.
Näst i kött kom Memphis, där man förstår varför Elvis Presley blev fet. Till exempel får man äta ett halvt kilo rökt fläskkött, dricka root beer och känna USA igen, så som USA gör sin grej. Pizza och kebaber och hamburgare finns självfallet i USA, men variationen på snabbmat sträcker sig så löjligt långt. Fläskköttet är delikat för att vara snabbmat, måste tilläggas, och Memphis är tydligen känt för det. Det var inte känt för mig. Så jag antar att det är någonting fel på mig. Att jag inte är amerikan, månne.
När man lämnar Memphis, och alla andra städer som man lämnar med Interstates, ramlar erbjudandena om köttet över en i regnskurar. De kommer sällan ensamma utan sitter på vägskyltar i en grupp på sex åt gången och pekar - nästa avfart finns de här slags kött! Så om man inte gillar just de sorterna kött (t.ex Wendy, McDonald, Arby, Subway, KFC, Popeye, Burger King, IHOP osv, det fortsätter liksom) så fortsätter man ett tag så kommer andra alternativ (Jack in the Box, Krystal, Pizza Hut, Taco Bell, White Castle, Dominos osv). Äter man inte kött har man inte på motorvägen att göra. Säger man "inte kött tack", vilket Jenny gör, så erbjuder de precis samma meny bara att de tar bort köttet. Det finns inte vegetariska alternativ, så enkelt är det. Ber Jenny då om att slippa kött, vilket hon måste, så höjs ögonbryn.
Passar nu inte köttet på snabbmatsrestaurangerna, eller om man inte orkar stanna, så finns med lika jämna mellanrum kadaver som ligger efter vägen. Det står oklart än ifall de finns där för att de ska ätas, eller om den där "inälvor-på-utsidan" looken bara ska vattna munnen för oss hungriga på motorvägen.
Nej, såklart ska man inte äta djur... som dött en högst naturlig död... men det är skillnad på kött och kött. Ibland är köttet bara en våt fläck på asfalten. Ibland är det ett rådjur eller motsvarande som skulle kunna sova. Ibland är det itudelat, just så att det ser ut att vara ut och in. Ibland är det som en mygga som blivit ihjälslagen mot en vägg, fast det är ett djur mot en sten. Vad det aldrig är, är en kossa eller gris som är en biff nu. För det är där som skillnaden görs. Sånt man äter ligger aldrig vid vägkanten, det ligger i restaurangerna, efter avfarterna.
Man vill inte köra på vad man äter. Så man kallar det ena dubble cheeseburger och det andra kadaver, så är det problemet ur världen.
Vi kom i alla fall till New Orleans! Registreringsskylten där fram är svartprickig av alla inseker som fastnat på den. Man äter inte insekter så det är OK.
I New Orleans äter jag en cajun po-boy. Den är gjord av kött, bland annat.

'til next time, yours truly,
Mark.