Vi anländer till Memphis samtidigt som solen försvinner ner i Mississippi River och efter att ha hört en del negativa saker om staden (mkt tjyvar och tvivelaktiga typer) så är det istället det kristna vandrarhemmet som skrämmer Mark. "Det känns som att de ser ner på en för att man utnyttjar deras vänlighet" Vänlighet förvisso, det kostar bara 15 dollar per natt, men nått ska man väl ha för att man är konfirmerad?
Guidboken talar om för oss att Memphis är känt för två saker: Elvis och pork BBQ - vi vill självfallet uppleva båda! En mycket storbystad kvinna på vandrarhemmet tipsar oss om Central Barbeque, vi beger oss dit och möts av en lycklig gris på en skylt utanför och lockande stekos från ett öppet fönster! Det är så amerikanskt det kan bli, det är alla köttfantasters dröm, det är vad bumbibärssaften är för bumbibjörnar, det är kött, kött KÖTT! Synd bara att man är vegetarian...
...Mark beställer in pork plate och serveras - kött - en hög med gris, och sen lite mera kött i en bönröra därtill! Det är tydligen underbart gott - det ser, tror det eller ej, underbart gott ut, och jag tuggar lakoniskt i mig min svampsmörgås.
Mätta och uppiggade fortsätter vi ner mot down town och vem träffar vi inte där om inte Elvis förstås! Han är precis så stilig, charmig och älskvärd som jag förväntat mig och både hårsvall och underläpp darrar i takt till höfternas gung (till alla tanters stora belåtenhet)! En fröjd för både ögat och örat kanske nån skulle ha beskrivit det som, jag nöjer mig med att säga att det var underhållande och uppfyllde mina förväntningar av Memphis! Både gris och rocklegend gjorde sitt bästa för att jag ska minnas den här kvällen som en i raden av fina under amerikansk himmel!
Vi höres!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment